Man kan notera det vackra rosettmönstret i det västra fönstret och den därmast ikoniska mosaiken ovanför kyrkporten.
Vidare kan man (visserligen inte i denna bilden) märka att denna byggnad, som rymmer fler gudstjänstbesökare än en vanlig domkyrka, passar utmärkt in i den göteborgska stadsbilden och ger intrycket av att ha funnits där sedan staden planlades. Detta är iofs. inte särskilt förvånande med hänsyn till att arkitekten Yngve Rasmussen ritat så många tongivande hus i staden. Märkvärdigt är det däremot att den känt antikristne Viktor Rydbergs bästa vän ritat denna vackra kyrka.
Till höger läktaren och rakt fram det fantastiska koret där den yttre synliga skönheten i en ren evangelisk gudstjänst och kyrkobyggnad på ett lysande sätt frammträder. Kormålningens bild av den uppståndne som lyfts till himmlen på molnen harmonierar utmärkt med altarets korsfäste Jesus. Altaret ad orientem på det sätt som det ska vara i den kyrkoprovins som inte lyder under den romerska ursupatorn. Denna strålande estetik lyfter dessutom in en bildlig beskrivning av den rena lärans ämbetsteologi i det att predikstolen formar ett stiliserat ansikte krönt av en krona. När prästen då predikar blir det tydligt att han talar inte i sig själv utan i och såsom Guds mun. Konstigt är det inte då att Herren låtit rätte lärare som CH Thölen och Gerhard Rexius predika väckelse från dess krön.
Fina bilder från denna klassiska kyrka. Far och mor min lyssnade ofta till Thölen och när jag var med så var Rexius kyrkoherde och predikade Guds Ord. I dag läser jag de gamle och med stor uppbyggelse. Både G Rexius, F V Rhedin, Thölen, Lave Johnson med flera. Jag har min bakgrund i den gammalkyrkliga schartauanismen i Göteborgs stift och har sett och hört mycket av den.
SvaraRadera/ge
PS Du vet säkert vem jag är och kanske finns du på Facebook. Det skulle vara trevligt att nås och få tala med varandra en smul. Har du förresten Skarstedt herdaminne i original? Det söker jag.
/ge
Roligt att höra att pastorn har en bakgrund i Schartuanismen. Själv uppskattar jag deras postillor särskilt Thölen som jag finner vara en mycket skicklig stilist. Däremot är det ju nödvändigt att läsa och förstå denna särtradition i ljuset av den stora traditionen; den rena evangeliska läran.
SvaraRaderaMed ett sådant prisma ankommer det, enligt mitt förmenande, på alla kristna att vara eklektiska i sin kyrkliga läggning.
SvaraRaderahttp://www.antikvariat.net/get/search.cgi?id=1vkvuverkjpu,1,0,13&qe=GRE31963
SvaraRaderaEj orginal men dock.
Har den heller inte i biblioteket efter visst sökande.
Ett tips kan vara att kontakta Lutherstiftelsen och se om de har den. Deras boksamling är omfattande, gammal och till stor del gratis.
Bra, jag ska kontakta dem. Och tack för en utomordentlig preaching!
SvaraRadera/ge
Jag tänker mig att denna kyrkobyggnad är släkt med Engelbrektskyrkan i Stockholm, eller kanske snarare att Vasa är för Göteborg vad Engelbrekt är för Sthlm. De har lite liknande utstrålning (Engelbrekt har ju nordens högsta valv och ett rätt kraftfullt uttryck i övrigt). Eftersom jag inte besökt den personligen kan jag inte säga något om symboliken. Vasakyrkans närmsta släkting är väl egentligen Masthuggskyrkan och då som lillebror.
SvaraRaderaRent arkitekturhistoriskt stämmer det helt säkert att Engelbrektskyrkan och Vasakyrkan är varandras motsvarigheter. Ställt i relation till Stockholm och Göteborgs särarter så absolut. Engelbrektskyrkan säger lika mycket om det samtida Stockholms religiositet som Vasakyrkan säger något om det samtida Göteborgs religiositet. Skillnaden är att Engelbrektskyrkan är ett nationalromantiskt tempel och Vasakyrkan bara är kyrklig. Med detta sagt så innebär det inte att Engelbrektskyrkan är frånstötande. Det är bara talande att varje träddetalj är smyckad med runor och keltiska vävmönster.
SvaraRadera