Det ges ut många skrifter som mycket få människor kommer köpa, många få i tjänsten och ännu färre läsa. Många av dom skrifterna består i offentliga tryck, forskningsrapporter, avhandlingar, utredningar eller rena egopublikationer. Ett exempel på sådant är intervjuboken med Anders Wejryd "Uppdrag ärkebiskop" den har vi redan behandlat här. Ytterligare ett exempel är Anna Karin Hammars doktorsavhandling som skakar om dopteologin ordentligt. I den strida bokströmmen drunknar ofta de teologiska böcker som är av verklig betydelse. Böcker som verkligen förtjänar att läsas av hela Svenska kyrkan.
Under det föregående året kom i vart fall en sådan bok ut: Compendium doctrinae coelestis - Kompendium om den himmelska läran. Den boken är inte ny utan skriven av Matthias Hafenreffer (1561-1619). Det är Den ortodoxa dogmatiken som användes i Svenska kyrkan under 16-1700-talet. använd av bl.a. Jesper Svedberg och använd i undervisningen av präster under Svenska kyrkans guldålder. Nu för första gången i svenska översättning (tillsammans md den latinska texten) av Bengt Hägglund och Cajsa Sjöberg och utgiven av Skara stiftshistoriska sällskap med bidrag av Pro fide et Christianismo är det en guldgruva för alla människor i Svenska kyrkan. För som Bengt Hägglund sa i sitt tal på Hägglunddagarna på FFG. Äkta teologi kan bara finns i symbios med en bekännande kyrka.
Varför frågar man sig? Svaret är enkelt. Svenska kyrkan lider av en svårartad minnesförlust när det gäller sin egen historia. Man har svårt att förstå varför man ser ut som man gör och vad kyrkans ordningar är, vad kyrkans teologi är och hur de relaterar till varandra. Man kan inte förstå hur det kommer sig att den episkopala och liturgiska kyrkan samexisterar med vad som uppfattas som en lågkyrklig och antiepiskopal teologi. Svaret på den frågan, jag själv förbindelselänken mellan dem finner man i Hafenreffers Compendium. Inte för att Hafenreffers Compendium är en bekännelseskrift eller Gudomlig uppenbarelse men genom att läsa den förstår vi hur människor på 1600-talet förstod den bekännelse och den tro som man levde och uttryckte i de ordningar vi känner igen i Svenska kyrkan. Det finns ingen med ens ett perifert intresse i evangelisk-luthersk teologi eller en högkyrklig kyrkosyn som inte bör läsa den. Om man i vart fall vågar uppleva hur kaledjoskopet vrids ett kvarts varv och förståelsen av den kyrkan man trodde sig försvara, bejaka och bevara förändras. Läsvärt inte minst för följande tre grupper. De som står mitt i utmaningen att tillvarata sin svenskkyrkliga identitet somtidigt som man marginaliseras i Svenska kyrkans officiella strukturer. De som i hjärtat håller på att lämna Svenska kyrkan. De som hellre går under i fädernas kyrka än överlever annorstädes.
Köpa den kan man göra på Din bok för 157 kr. Läsa den gör man om man vågar. Inom kort lovas att ett utdrag publiceras här på bloggen. Tills dess rekommenderas sidorna 213-214 för den rätta förståelsen av Svenska kyrkans ämbetsteologi.
Förvisso så, mycket värde av gamla böcker. Men säkert är det så att de inte är eftersökta. Men det finns mycket att finna både på nätet och annorstädes. Hafenreffers Compendium är ett exempel som Skara stiftssällskap förtjänstfullt utgivit. Man har ju också utgivit Eric Falcks En kort Underwijsning, som också är en dogmatik. Men det som ska eftersökas och läsas är inte minst Franz Piepers Christliche Dogmatik, som också finns på engelska, och i förkortad utgåva på svenska. Originalet från 1917ff kan säkert sökas på Concordia Historical Institute. Där fick jag tag på originalet på 70-talet och det fina med Piepers dogmatik, det är att man får en utomordentlig introduktion i dogmhistorien både från ortodoxiens dagar och senare.
SvaraRadera/Nicolaus Canuti