Det ska ärligt sägas att undertecknad har dålig koll på teologerna på Johannelund. För att bekanta sig ytterligar med segraren i nomineringsvalet, Staffan Grenstedt, undersöktes det curriculum vitae som utställts inför biskopsvalet. Där hittar man bl.a. följande personbeskrivning (en länk hittar man här).
Ett gott tecken är att han varit busschaufför något många goda prästkandidater numera sysselsätter sig med på heltid.
Länkar:
GP
Frimodig kyrka
Kyrkans tidning
Dagen
GP
GT/Expressen
Bara detta är ju i sig inte utan hopp. Säkert (helt säkert) finns det invändningar att framställa. Men låt oss fundera. Kanske är det ett bönesvar som visar sig som vintergäcken om våren. Låt oss hoppas och be för det.
"Jag har haft större delen av min uppväxt i en prästfamilj i Lerum på Sveriges ”framsida”. Det blev en glädje för mig att få utbilda mig till präst! Med i bagaget fanns också intresset för mission och det var Etiopien som gällde. Jag har tillsammans med min fru Ingela och mina tre nu utflugna barn haft möjligheten att snart under 8.5 år fått arbeta i en växande evangelisk luthersk kyrka i Etiopien - Mekane Yesus kyrkan. En kyrka som bärs av lekfolket. Det har väckt många tankar i min syn på Svenska kyrkan med sina resurser och många anställda. Vad kan vi i Sverige lära oss av de växande kyrkorna i Syd? Det är en fråga som utmanar mig!
I min prästtjänst i Västerås har jag jobbat en hel del med konfirmander enligt en modell med många frivilliga assistenter. Där tog jag också arbetsledaransvar i ett distrikt med 11 000 invånare. Intensivt och roligt! Delegation, bemyndigande och tydlighet är viktiga ledord. Att vårda sin egen kristna andlighet är A och Ω. Att forma gudstjänster som alla åldrar kan uppskatta, även tonåringar, är viktigt för mig.Att ha fått vara med och utbilda blivande präster på Johannelund har fördjupat min syn på kyrkans uppgift som ju är att fira gudstjänst, undervisa, samt utöva diakoni och mission; (själavård och ekumenik ej att förglömma). En folkkyrka med låga trösklar och Kristus tydligt i centrum har stor dynamik. Som kyrka kan vi lära mycket av rörelsen ”Mission-shaped Church” (missionsformad kyrka) i Church of England, som ju liknar Svenska kyrkan. Rörelsens ärliga utvärderingar, rejäla analyser och uppriktiga böner utmanar mig!"
Ett gott tecken är att han varit busschaufför något många goda prästkandidater numera sysselsätter sig med på heltid.
Länkar:
GP
Frimodig kyrka
Kyrkans tidning
Dagen
GP
GT/Expressen
Låt säga att denne Grenstedt, som ger ett sobert intryck, faktiskt (till det kyrkopolitiska etablissemangets förtret, får man anta) vinner valet. Det skulle göra tillvaron drägligare för många goda präster i stiftet (eller lika dräglig som under Aurelius tid), men förmodligen inte ändra så mycket på stiftets färdriktning i allmänhet (inga lättnader i ämbetslinjen, ex), och heller inte bidra till någon generell uppryckning inom biskopskollegiet i SvK (äktenskapssynen, ex). Det mediala och kyrkopolitiska trycket skulle vara brutalt, om biskopen dristade sig till att föra en allmänkyrklig linje. Jag medger pessimism, men hoppas bli överraskad! Dock tecknade jag just det positiva alternativet: det andra är att liberala krafter förenas kring en kandidat - exempelvis Lundby-kyrkoherdeinnan Eriksson...
SvaraRadera"Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen".
SvaraRaderaRealism är alltid en angelägen egenskap i varje analys.
Hopp och glädje är en nödvändig del av livet.
Idag väljer jag hopp och glädje. Därmed inte bludande för hur en realistisk analys ser ut.
Relationen till Mekane Yesus kan vara intressant i samband med behörighetsprövning. Kan det visa sig att den kandidat som fått flest röster i provvalet är mer ekumenisk gentemot den evangelisk-lutherska kyrkan i Etiopien än gentemot queerteologin?
SvaraRaderaGrenstedt är troligen det bästa av de nuvarande alternativen. Han tycks stå för en traditionell, men knappast konservativ teologi. Han är långtifrån en drömkandidat och själv hade jag hoppats att Fredrik Sidenvall skulle fått över 5%. Nu ser vi en betydande libberal förskjutning jämfört med tidigare val. Förhoppningsvis kan dock Grenstedt med sin mellanposition ena ett splittrat stift. Eriksson, Persson, Svartvik, Eckerdahl får väl anses vara mycket "liberala". Hesslefors Persson är också "liberal" men utan en aggressiv ton. Hur Hjorth och Humlén är vet jag däremot inte - de kanse också kan anses stå för någon slags normal kristendom.
SvaraRadera@anonym: det har sedan länge varit klart att den konservativa oppositionen inte skulle lägga fram någon egen kandidat. Antingen har man satsat på att få fram en moderat EFS-kandidat eller så har man inte velat "göra en Sandahl" och göra semantiska kullerbyttor runt kyrkoordningen.
SvaraRaderaDetta betyder kort och gott att den konservativa oppositionen inte lanserat någon egen kandidat utan stödjer en moderat kandidat som Grenstedt respektive helt undviker att ställa upp/rösta.
Det finns flera (däribland Sidenvall) som avböjt nominering gång efter annan trots regelbundna påstötningar.
Självklart är Grenstedt som bäst en vintergäck. Jag önskar mig också en prunkande sommaräng men också en vintergäck kan vara värt att glädja sig över.
Sedan förstår jag att Grenstedt kanske inte kommer kunna stå upp när även liberalerna enas kring en kandidat.
Vem har sagt att vi liberalteologiska personer skulle kunna ena oss kring en person? Jag röstade inte på Grenstedt, men om han visar sig ha bra svar på frågorna rörande homosex, äktenskap och ämbete har jag inget i sig emot att rösta som mina "konservativa" motståndare. Tvärtom! Tänk vad kul att kunna ena sig kring sin biskop om vi nu ändå riskerar att gräla om allt.
SvaraRaderaJag vill först och främst ha en bra biskop, först därefter fick jag se att det fanns bra namn av bägge kön, varav Grenstedt var ett. vem jag till slut valde är hemligt, men det var inte Christina E.
@anonym: det goda uppsåtet att man letar efter en bra biskop kanske man inte ska ifrågasätta.
SvaraRaderaDen intressanta frågan är ju hur det rent valtekniskt kommer att se ut i valprocessen.
Sannolikt kommer detta avgöras i två valomgångar (det brukar det ju nästan alltid göra). I sådant fall finns det bara två kandidater som kommer klara sig hela vägen fram.
Följaktligen kommer det finnas i polaritet mellan mer och mindre liberal. Hur stor den polariteten är kommer nog avgör hur pass enad oppositionen blir.
Vi får nog se hur det blir vad det lider. Oavsett blir det efter Herrens styrelse.
...vilket är något för tron att öva sig i (att tro), när man betänker vår kyrkas nuvarande färdriktning och "styrelse".
SvaraRadera@Anonym
SvaraRadera"Tänk vad kul att kunna ena sig kring sin biskop om vi nu ändå riskerar att gräla om allt. "
Jag önskar att fler kunde tänka som du i just denna fråga. För borde inte en biskops viktigaste egenskap, en biskops kardinalegenskap m.a.o. :-), vara att kunna ena sin hjord?
Sett i det perspektivet så är valsystemet för biskopar i SvK olyckligt eftersom det gör att kandidater som stöds av 51% men avskys av 49% kan bli valda. Systemet driver på polariseringen inom kyrkan. Det vore intressant att diskutera vad val enligt acceptansmodellen (approval voting) eller Bordasystemet skulle ge oss för biskopar. Båda systemet anses premiera "mittenkandidater".
@populisten:
SvaraRaderaInstämmer i det första påståendet.
Förstår den andra synpunkten.
@ Populisten Tack!
SvaraRadera51% kontra 49%........Jag vet inte jag....
Men vad händer nu om det blir fel om jag tillhör 49 %:arna?
...Vi ska inte sticka under stol med att det inte är så oerhört ofta man träffar sin biskop, men man vill ändå gärna se sin biskop som en tydlig symbol för vissa frågor, istället för bara en minsta gemensamma teologiska nämnare. Visst skulle jag tycka att det var skojigt med en biskop som stod för allt det jag gillar, men om alla läger vågar leta goda sidor i de andra lägrens tankar. Mellan raderna kanske det skulle kunna vara 75% mot 25% om man bestämmer sig för fler än en "älskling" till valet.... för båda sidor.
Kanske skulle de viktigaste frågorna skickas runt ännu mer mellan lägren... även våra sökprofiler kan vara inspirerande.
En sida utanför det teologiska jag vill se är en allmän kulturell bildning...(litteratur, lyrik, musik etc)
/Samme liberala anonymus som ovan.
@anonym: ytterst sett är det skadat tragiskt att man öht hamnar i dessa politika eller kyrkopolitiska strider krin biskopstillsättningarna. Det är en anlednin till att Svenska kyrkan är ett så svagt och splittrat samfund.
SvaraRaderaDessutom ärdet inte panelhönan som enklast bjuder till dans.