Skandal i universitetsvärlden 1600-talet ett nyanserande föredömme

Dagens skriver om Jonas Fjertorps avhandling vid ekonomicentrum vid Lunds Universitet. Avhandlingen handlar om handlar om investeringar i kommunal infrastruktur. Hur kommuner med begränsade resurser på ett ändamålsenligt sätt ska kunna sköta sina investeringar. I hans prolog lyfter han fram ett chockerande perpektiv på kristen tro och vetenskap.

"Den kristna trons betydelse kommer inte fram i själva avhandlingen, men väl i prologen där Fjertorp nämner drottning Hedvig Eleonoras instiftelsebrev från 1666. Hon skriver bland annat att den idémässiga grunden för Lunds universitet är att ära Gud genom att erövra kunskap som skapar välstånd i samhället."

I avhandlingen kan man bl.a. läsa följande uppbyggligheter.

Varför skriver man en akademisk avhandling? Låt oss se vad som står i det stiftelsebrev som änkedrottning Hedvig Eleonora skrev i december 1666, i syfte att grunda Lunds universitet!""

… såsom man utaf alla tider hafver bepröfvat och förmärkt att

academier och skolor de rätta medelen hafva varit till att nå och vinna

denna bemälta lycksalighet, förty uti dem icke allenast vägen visas till

att märka och iakttaga Guds stora verk och under […], utan ock

derjemte, enkannerligen sedan förmedelst Guds nåd den rätta

christendomens rena ljus i verlden hafver begynt att skina, underrättas

huru den högste regerande Herren troligen och rätt skall dyrkas, hedras

och äras, hvarutaf den vördnad och innerliga gudsfruktan uppstå måste

som en källa och ursprung är till all så andelig som verldslig välsignelse;

(återgivet i Ahnfelt, 1859, s.43)

Den idémässiga grunden för universitetet och därmed även för en akademisk avhandling, är att Gud äras genom erövrandet av kunskap. Därigenom skapas också välstånd i samhället. På vilket sätt äras Gud genom den kunskap som denna avhandling bidrar med? Avhandlingen bidrar till att förstå förutsättningarna för investeringsverksamhet i svenska kommuner. Förhoppningen är att resultaten ska underlätta utformningen av investeringsverksamheten, så att samhällets gemensamma tillgångar i infrastruktur kan förvaltas på ett ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt.

Redan i Bibelns första kapitel ges människan uppgiften att råda över jorden, att förvalta skapelsen. Något senare berättas det om Josef. Han blir såld som slav till Egypten av sina bröder. Efter en tid ber Farao Josef om hjälp att uttyda en dröm (1 Mos, 41 kap). Josef berättar att drömmen är från Gud och betyder att det ska komma sju år med överflödande skörd och därefter sju nödår och att Farao bör förbereda landet för detta. Farao utser då Josef till att råda över hela Egyptens land. Under de sju goda åren samlar Josef in säd som lagras i städerna. När det sedan blir sju hungersår, kommer folk från hela världen för att köpa säd av Josef.

Berättelsen om Josef visar ett exempel på ansvarsfullt förvaltarskap. Under de sju goda åren investerar Josef i stora lager. Dessa kommer folket till nytta när de senare behöver det. Att långsiktigt investera i gemensamma resurser, som senare kommer samhällets invånare tillgodo, innebär att på ett ansvarsfullt sätt förvalta samhällets angelägenheter. I Sveriges kommuner förekommer både goda år när resurserna flödar in och nödår när det är stor brist på resurser. Det finns anledning för oss, att försöka lära oss använda våra begränsade resurser till de investeringar som skapar mest samhällsnytta. En sådan tillit har vi till Gud genom Kristus, inte så att vi av oss själva skulle kunna tänka ut något på egen hand, utan vår förmåga kommer från Gud. (2 Kor. 3:4f)

SOLI DEO GLORIA

En minst sagt spännande slutsats om hur ortodoxins vetenskapssyn och samhällslära ger ett nyanserande och förnyande perspektiv på en brännande het samtida debatt i frontlinjen mellan karismatiska biblicister och humanistiska forskare. Chocken kanske mildras något av att Fjertorp kommer från en av de sista bekännelsetrogna rörelserna i Svenska kyrkan.