1. Bevara, Gud, vårt fosterland,
Håll över det din starkhets hand
Och var dess hägn i strid som frid,
I sorgens som i glädjens tid.
2. Här se vi vad oss mest är värt,
Allt vad vi skatta dyrt och kärt;
Ej fjärran finns en bygd, ej när,
Som är för oss vad denna är.
3. Här hava våra fäder bott,
Arbetat, kämpat, hoppats, trott;
Här även vi vår boning fått
Med samma liv och samma lott.
4. Här skola våra barn också
En gång på våra stigar gå,
Ha det vi haft, se det vi sett
Och be till Herren, som vi bett.
5. Gud, skydda detta kära land,
Från sjö till sjö, från strand till strand.
Sänk över det din milda vård,
Som sommardagg på rosengård.
6. Välsigna varje trofast själ,
Som önskar det av hjärtat väl,
Men slå vart ondskans uppsåt ned,
Som vill dess fall och stör dess fred.
7. Låt det få bli och vara ditt,
Befolkat, tryggat, glatt och fritt,
På kärlek bördigt som på råd
Och uppfyllt av din Andes nåd.
8. Du hulpit det ur mörker opp
Liksom en blomma ur sin knopp;
Så låt det ock till tidens slut
Uti ditt ljus få vecklas ut.
9. Det ljuset är ditt helga ord,
En sol för himmel och för jord.
Giv att det klart här lysa må
Och aldrig mer ifrån oss gå.
Runeberg.
Den sjöng vi idag vid kyrkkaffet. Tyvärr har man ju strukit ett par verser i 86:an fick vi höra. Bland annat den sista versen om Guds Ord. Är det här från vår förra psalmbok?
SvaraRaderaEn osäker kyrka kan bara engagera sig i samhället på ett neurotiskt vis. En självsäker kyrkan har ett ansvar att förkunna Guds lag och evangelium in i samhället och sprida det där.
SvaraRaderaFin psalm! Runeberg inte dum, på sätt vis hör han med sin diktning till det gamla psalmarvet även om han levde i 1800-talet. Hoppas ni har det gamla psalmarvet levande, med psalmer av Paul Gerhardt och Haqvin Spegel med flera. De gamla psalmerna som numera mycket sällan sjunges har en djuphet och insikt som mycket få av dagens sånger och psalmer når upp till
SvaraRadera