Aftonbladet skriver under rubriken Fegisar om de nio stiftscheferna som vill att SvK avsäger sig vigningsrätten och vad kyrkomötet borde göra av teologiska anledningar.
Jag aftonbladet jag blir glad av att ni efterlyser just en teologisk och inte praktisk, politisk eller maktcentrerad diskussion och beslutsprocess. Frågan är då om översteprästinnan maud Olofsson och Mona sahlin borde beorda sina ligor i kyrkomötet att besluta med utgångspunkt för partipiskan eller en framtida efterlängtad, efterfrågad och icke-existerande teologisk debatt.
Jag vill tolka Aftonbladet på bästa vis och de har hittat en stor lucka i de nios argumentation - nämligen teologin - men den ser definitivt inte bättre ut på kyrkomötesplan.
"Varningsklockorna borde ringa Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande instans, har vid flera tillfällen sagt att vigselrätten ska behållas. Ändå går nio av kyrkans biskopar ut och förespråkar att kyrkan avstår vigselrätten. I gruppen finns hela spektrat av åsikter – alltifrån Caroline Krook i Stockholm som är för samkönade äktenskap till Ragnar Persenius i Uppsala som är emot. Redan här borde varningsklockorna ringa för den som försöker förstå biskoparnas utspel. Det luktar mer taktik än genomtänkt teologi.
I stället för att teologiskt och praktiskt bilda motstånd mot den diskriminering som i århundraden pågått mot homosexuella hukar biskoparna och ropar: låt oss slippa viga!
Det är fegt och löser på sikt ingenting.
Något som bör värnas
Kyrkbröllopet har en lång tradition i vårt samhälle och en folklig förankring. Staten tilltror Svenska kyrkan förmågan att förrätta vigsel och vill fortsätta att lägga ut uppdraget på entreprenad till henne. ¨
torsdag 23 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar